Söndagsro

Underbart veckoslut med långa promenader i höstvacker natur, rosmarinkyckling, mandelpotatis och gott rödvin till, förberedelser inför halloween, lunchköttbullar på Ikea (yes Ivar K!) och strumpstickning i soffhörnet. Och Tuomas hemma.

På fredagen bar Tuomas hem en karta åt mig som föreställer Hagar Olssons uppväxtsocken på Karelska näset, Räisälä. Kartan är från tiden före kriget och den är detaljerad, jag har bland annat hittat Räisälä postkontor, såg, butik och sportplan och så alla dessa fascinerande namn som Ristiniitty, Romumäki, Rouvasaari, Kökkölä.
Idag heter stället Melnikovo. Kyrkan där Hagars pappa predikade fungerar som klubblokal, på kvällarna ordnas där ibland disco. Ingen på orten kan längre läsa kartan med de finska namnen. Och av gravgården där Hagars föräldrar vilar finns inget kvar.
Hur gärna skulle jag inte resa dit en dag.

Frys, frys

Urk vad kallt vädret har plötsligt blivit. Jag undrar var alla yllesockor, fingervantar, halsdukar, yllekalsonger och mössor gömmer sig och den där enorma lådan som ordentliga lilla jag plitat VINTERKLÄDER på? Jag minns klart hur jag omsorgsfullt tvättade allt innan jag packade dem men kanske att det inte var i vår utan året innan, medan vi ännu bodde kvar på Dagögatan? Eller året innan medan vi var kvar på Ramsöuddsgatan. Nånstans borde de ju ligga i varje fall, vinterattiraljerna, men sidu nä.

Och inte är det så roligt att promenera längre heller. Det gäller att hålla stegen i styr så man inte faller omkull över valaffischerna inför guvernörsvalet, här sticker man dem i marken invid vägen och där lurpassar de sen på knähöjd invid alla pumpor och benrangel och spindelnät av nylon. Som om det inte räckte med att fingrarna fryser.

Riktigt jobb

Idag när vi återvände hem från soccer frågade Aron mig varför jag bara “skriver och skriver och skriiiiiiver” och inte skaffar mig ett riktigt jobb. Nå, det var ju ett ganska innovativt förslag, tyckte jag. Vad borde jag göra i stället? Steka hamburgare, sa Aron, eller bli polis. Eller ens fotbollstränare.
Jag överväger.

Spöken överallt

Oroa er inte, vi lever och mår bra, eller relativt bra om jag bortser ifrån feberfrossa, värkande leder och kronisk trötthet. Orkar inte skriva förrän jag blivit friskare vilket jag nog blir snart. Tuomas i Dublin och Aron hallowenyr för det finns pumpor, häxor, spöken och benragel överallt fastän det är ännu några veckor till den offentliga dödskarnevalen och den allmänt accepterade godisfyllan.