Aron och havet

Thanksgiving

Underbar långhelg i Chincotegue med vildhästar och Atlantens brus, vi kunde ha stannat längre. På torsdagen gjorde vi en långpromenad i reng och storm och kikade in i amerikanska medelklasshus där familjer samlades runt kalkon, potatismos och tranbärssylt för att fira Thanksgiving. I regel stod det cirka åtta bilar utanför husen och så vi förstås, drypande blöta och olidligt nyfikna och fascinerade. Aldrig har jag sett så biltomma gator i Amerika!
Men nästa dag var kommersen igång igen som normalt för då startade höstens megarea, som mellandagarna i december i Finland ungefär, fast ännu värre då här ju bor så himla mycket folk. Placera halva Helsingfors bosättning att tävla om de begränsade parkeringsplatserna i Östra centrum så förstår ni vad jag menar. Vi fnös föraktfullt åt de hysteriska shopparna och gjorde en långpromenad vid havet i stället. Stormen hade passerat och hela kusten badade i sol.

Redaktör

Hej alla underbara ni som läst min kolumn i Hufvudstadsbladet och som hunnit gratulera mig för redaktörsjobbet, jag är ledsen men det var nog nåt ljushuvud på Husis som kom på det hela. Men hej, jag är inte av redaktörstyp, drömmer inte om att bli redaktör, längtar inte efter att bli redaktör och känner mig således inte heller ett dugg besviken.

Jag har ju min romans med Hagar, vet jag! Och hör ni, det är inte annors heller synd om mig för i morgon stänger alla arbetsplatser tidigt inför torsdagens Thanksgiving, till och med Tuomas kommer hem innan det blir mörkt och då sätter vi oss i våran Honda och bilar iväg mot Cinqotegue och HAVET.

Valpfeber

Vi har ren en längre tid planerat att skaffa oss en hund till. Här i DC-området är hemlösa hundar ett växande problem och eftersom vi inte letar efter ett utställningsexemplar utan en sportig familjemedlem så har vi valt att adoptera en hemlös hund. En valp, vill säga, eller en mycket ung hund.
Idag lämnade vi adoptionsansökan för Quaterback, om ni vill så kan ni kolla upp honom!

we are the champions!

Suburban Friendship League
Grey Wolfs, 1st place
U-16 Girls, Fall 2006

Varmt och skönt

Idag har jag:

njutit av det varma och vackra vädret,

konstaterat att det är jättesvårt att skriva om en människas barndom som inte lämnat just några dokument alls från denna tidsperiod efter sig,

blivit därför sur på Hagar och koncentrerat mig på att sy en julkalender åt Aron i stället,

fyndat dammtottar i rikliga mängder,

klippt mig hos Ashley,

druckit fyra muggar med kaffe,

flirtat med Brian från Aire Service, Heating and Air Conditioning, som checkade att allt fungerade som det skulle (allt fungerade som det skulle),

packat min träningsväska för NU SKALL JAG PÅ GYM,

ha ett riktigt skönt veckoslut!

Förlåt

Förlåt att jag uppdaterat bloggen så sällan på sistone. Men.

JAG HAR ÄNTLIGEN KOMMIT IGÅNG MED SKRIVANDET.

Och lätt var det inte, ånej, inte smärtfritt heller för den delen. Nu framskrider det med små, långsamma steg. Slut på researchandet alltså; den roligaste fasen i forskandet. Att skriva är varken roligt eller hemskt, det är bara jobbigt.

Och så flyger Tuomas världen runt och jag drömmer att hans plan kraschar, senast i natt vaknade jag kallsvettig, för han flög till Frankfurt igår och i morgon fortsätter han till Bryssel. Jag bakar bröd, ett havrebörd per dag, för det amerikanska brödet är skit och dessutom lugnar det mig att knåda och jäsa och lägga ren handduk på varmt bröd. Mata barn är också bra och tryggt och verkligt och att räfsa i trädgården och spela Monopol. Och det får jag ju hålla på med tills jag tröttnar för barnen är lediga ännu måndag och tisdag och efter fem bröd kommer Tuomas hem.

Lev väl och hör av er.