På nattduksbordet

Min favoritpoet undrar vad jag har på nattduksbordet och svaret lyder, inte så mycket. Jag har nämligen en rymlig bokhylla helt fast min säng som fungerar som ett förlängt nattduksbord, praktiskt va! Inga rasande högar! Nåja, här kommer listan:

Hög 1 (på bordet)
Anne Tyler, Digging to America (besvikelse, slappt grepp om multikultiamerika)
Sara Stridsberg, Drömfakulteten
Stieg Larsson, Män som hatar kvinnor


Hög 2 (hyllan)
Ebba Witt-Brattström, Ediths jag (inte Ebbas bästa bok, men läsvärd)
Hal Higdon, Run fast. How to Beat Your Best Time (heh, heh, mitt sportego är stort!)
Runners World. The Runners Diet (om jag läst den här skulle jag inte behöva godis- och vinstrejka, se inlägget nedan)
Lena Einhorn, Vad hände på väg till Damaskus? (absolut fascinerande)
Joyce Carol Oates, The Falls
Staffan Selander, Skolans blick och textens röst - om svenskspråkiga läromedel för den finlandssvenska grundskolan (min kärlek till läromedel känner inga gränser...)
Michael Ondaatje, Divisadero (jag är svag för hans lågmälda scenkarisma)
Ulrika Knutson, Kvinnor på gränsen till genombrott (helt jättejätteintressant bara, 3 omläsning på gång. Tillhör tyvärr inte mig, utan Tuva Korsström på Husis)
New York City
Mona Simpson, Anywhere but here (roadmovie om rotlöshet och mor- o. dotterförhållanden)
Smith & Watson, Women, Autobiography, Theory
Barbro Lindgren, Vems lilla mössa flyger
Simone de Beauvoir, Memoirs of a Dutiful Daughter (Beauvoirs kanske bästa)
Victoria Glendinning, Vita (evig inspiratör!)
Barbara Hambly, The Emancipator's Wife (om Lincolns fru Mary Todd som blev galen)
Pia Ingström, Den flygande feministen (underbar)
Dogs for Dummies
Pauline Polkey, Women's Lives into Print (teori som gör mig glad)
Jan Fennell, The Dog Listener (rekommenderar varmt för alla som lever i flock)
Understanding Border Collies (långtradarfavorit)
Robert Åsbacka, Fallstudier
Smith & Watson, Reading Autobiography (tar detta i stället för sömnpiller)
Dog Training Box (små kort med träningstips :) )


Övrigt: Två markeringspennor, 2 hårspännen, 1 skruvmejsel, tändstickor, 1 vattenglas, 1 nr av Good Housekeeping, 1 nr av Knitting, en hög med Runners World, 1 bok om Scrapbooking (jag är wannabe Martha Stewart om nån nu lyckats glömma bort det), 1 guldmynt av plast och 1 fingervirkningsprodukt av Aron.

Nu undrar jag i min tur, vad Finlands Nigella har på sitt bord?

Sju dagar

Sju dagar kvar tills flyttkarlarna kommer med sin bil, sin hurtiga humor (understatement) och sitt black dialect, som går ut på att svälja hälften av bokstäverna och tala jättesnabbt, som jag endast med stor möda förstår.

A Thanksgiving Wish from Aron

Mom and dad
I Lov you vere moch and mom thancs for bying that turkey and I hop you hav a vere god thanksgiving. the End.

Höst i McLean

Thanksgiving

I morgon skall vi tillreda en traditionell Thanksgivingmiddag. I kylskåpet vilar en präktig luomukalkon som färdats hela långa vägen från den idylliska organiska kalkonfarmen via de himmelska portarna till vårt kök under omständigheter som den själv upplevt som värdiga en kalkon med a) självbeaktning och b) ett mångfasetterat känsloliv.
Att ta reda på detta kändes meningsfullt efter Sari Helins horribla dokumentär om kalkontransporter i Finland.
Nåja, kalkonen skall förstås stekas och serveras med potatismos, tranbärssylt och en triljon olika side dishes, exempelvis ungsbakade gröna bönor kokta i Cambells champinjonsoppa (ja, på burk), rikligt garnerade med friterad lök, som man också får på burk. Öh, vid närmare eftertanke tror jag att vi skippar det här momentet i menyn och bjuder på bönor med en riklig skvätt olivolja och vitlök i stället.
Sökte efter goda Thanksgivingrecept på nätet igår och slogs än en gång av insikten att det traditionella amerikanska köket värnar om det söta. Repertoaren av Grandmas casseroles, måsten på Thankdsgivingbordet, smaksätts i regel med åtminstone 0,5 dl farinsocker. Och nu talar vi alltså om en huvudrätt. Gällde det en efterrätt var sockermängden mångfördubblad. Fascinerande och äckligt.
Underbara Aron bar hem tranbärschutney som han tillrett i skolan igår och så bakade vi Grandmas transbärskaka enligt ett recept som han fått med sig hem. Kakan blev jättegod utom att just ingen annan tyckte om den än jag så nu har jag måstat uppoffra mig och äta upp den helt och hållet själv.
Burp.

Antibiotika

När Hagar föddes var det nära att hon och hennes mamma skulle ha omkommit i barnsägsfeber trots att barn- och förlossningsdödligheten ren var i nedåtgående tack vare doktor Semmelweis, som lärt läkare och barnmorskor tvätta händerna innan de undersökte sina patienter.
Ändå gick något på tok och de svävade en tid mellan liv och död utan att få den vård de så akut behövt, antibiotika, som ju inte var uppfunnet ännu. Det var ett mirakel att de trots allt överlevde.
Och det är ett mirakel hur snabbt antibiotika krafsar rent i småpojkars infekterade örongångar! Det är så jag utan någon som helst ironi känner mig ödmjuk över att få leva just nu.

det sitter tre estrar ovanför mclean

Det har ösregnar det sen morgonkvisten. Ni vet det ack så beskrivande finska uttrycket "sataa kuin esterin p-ä"? Det sitter åtminstone tre estrar ovanför McLean. Barnets febersjuka frodas i takt med att mammans högar med ogjort arbete växer (och växer och växer). De sista middagsgästerna for igår, vem skulle skrapa ren gjutjärnspannan med nedbränd risotto? Vem skulle trösta moloken mamma, instängd i huset med det sjuka barnet? Vem skulle rasta hundarna instängda i huset med det sjuka barnet och den molokna mamman?

Febervecka

Jag har lyckats skriva en jobbig recension om dekadens och fila på en stipendieansökan i skarven mellan Arons febertoppar. Han har varit sjuk sen fredagen, men eftersom det ingenstans värker vill jag inte släpa honom till läkaren i onödan. Det blir ganska mycket cartoon networks med en mamma vars arbetsbord svämmar över av ofullbordarde projekt i kombination med flyttförberedelser.

Idag stod det i Washington Post att sex vilda elefanter dragit sig en fylla på risöl i Indien och löpt amok tills de "electroluted themselves", och att Paris Hilton blivit illa berörd, vilket jag förstår för det är ju ganska sorligt, men att jag måste läsa detta i WP får mig att förundrad ställa mig frågan varför nån på en så stor och fin tidning orkar bry sig om vad Paris tänker och känner?

Och...

... vill jag bara tillägga, jag är mycket förtjust i Adas flermeterlånga husdjur som tar skorna av sig automatiskt i tamburen, läser tyska, är väluppfostrad och dessutom söt så det är egentligen hemskt synd att snart skiljas ifrån honom.

Vinröd dröm

Ada har fått sitt körkort och gasar McLean runt i en Volvo som väcker nostalgi och fasa. Egentligen tillhör den mörbultade vinröda skönheten hennes "pet" Tyler, mormonen som uppvaktat henne i snart ett års tid (utan märkbara resultat) och som nu är i körförbud p.g.a. axelledsoperation. Genom att låna sin bil åt Ada får han nöjet att bli upplockad av henne varje morgon till skolan och returnerad hem igen på eftermiddagen, ingen stor tidsmässig och emotionell
uppoffring i jämförelse med den frihet bilen erbjuder, konstaterar damen i fråga nyktert.

pumpkins galore

Höstlov idag och i morgon arrangerat för att lärarna skall hinna ha utvecklingssamtal i lugn och ro. Således körde vi inte längre än till Great Falls där Aron lekte indian och plockade höstlöv för ett skolprojekt.
Läraren berömde Arons engelska, speciellt bra är han på läsning och lär ha strålat med sina kunskaper om Christoffer Columbus. Men, sa Ms. Kelly mycket allvarligt, Aron är alltför högljudd (djup röst som överröstar allt och alla) och vägrar slutföra sina uppgifter om nåt annat intresserar mera (plockar hellre en bok från hyllan och läser än räknar kuber och cirklar), vilket sker ganska ofta. Jag nickade empatiskt.
Vädret är märbart kallare nu och ruskan som bäst. Min brutna tå är äntligen bättre och jag har upptäckt en ny tvåtimmarspromenad med hundarna. Den löper genom McLean ner till Potomac med hisnande utsikt över Maryland ända till Georgetown i DC för att fortsätta längs en vacker skogsstig invid en liten flod tills vi är plötsligt hemma igen.
Nu skall jag tända brasan, skala morötter för kvällens soppa och gräva fram vattenfäger åt Aron.