Och för att trösta er...

... innan jag reser iväg så kan jag berätta att vi har det riktigt mysigt och kallt här nu, ungefär som ni där i Norden. Enligt Washington Post kan vi få snö ikväll, ända upp till maffiga 1,5 centimeter. Vi får se om skolorna vågar ha öppet i morgon, frågar sig tidningen. Ja, visst låter det farligt, säger jag också.

Hagar

I morgon flyger jag till Finland för att sitta på universitetsbiblioteket i Hfors och handskriftsavdelningen vid Åbo Akademi, bl a skall jag äntligen gå igenom alla fotografier som Hagar lämnat efter sig och som förhoppningsvis avslöjar detaljer om miljö och klädstil mm. Och så skall jag träffa Roger H i Åbo, han är hagarguru.
För övrigt har jag den här veckan diskuterat förlossningar på sent 1800-tal med överläkaren vid Åbo universitetssjukhus, försökt spåra nulevande släktingar till Ella Frelander och gjort listor på allt det som jag skall göra i Finland nästa vecka (LÅNG lista må ni tro).
Allt detta betyder listpaus på över en vecka.

Regn

Det verkar inte bli nån riktig vinter i norra Virginia i år. Förra januari var så kallt att vi måste ha ett extra värmeelement i burspråket i köket när vi åt frukost där klockan sex på morgonen, jag och Ada. Vi frös ändå om fötterna och saknade Finland och golvvärmen på Dagögatan. Idag regnar det, liksom det gjorde i går och i förrgår. Jag tänker hasa mig till Potomac River i alla fall och springa 6-7 kilometer för att förbränna den choklad våra polska gäster prackade på oss igår.

Hollywood!

Igår damp miss Lilys släkttavla ner i våran postlåda där det inte endast framkommer att hon är registrerad i The American Association of Border Collies och att hennes förfäder icke så överraskande kommer från Irland, utan också att hennes farfarsfar varit FILMSTJÄRNA, en av huvudrollsinnehavarna i filmen om grisen Babe. Ja, nu när sanningen gick upp, inte kunde vi väl ha nöjt oss med nåt mindre än ett barnbarnsbarn till en hollywoodstjärna?

Sommarvärme

Är det normalt med sommartemperatur i januari? På söndagen promenerade vi i DC i t-shirts, solen gassade och svetten lackade. Värmerekord: plus 24. I verkligheten borde temperaturen ligga vid noll med eventuell riskt för snöbyar, trafikkaos och stängda skolor.

Nu bara måste jag skriva en recension som ren borde ligga färdig för att sen ta itu med Hagar. Varför är det här med självdisciplin så himla svårt ibland? Skulle helst ligga på golvet med valpen som växer med rasande fart. Nu liknar hon inte längre en liten isbjörn utan en liten bordercollie, i morgon är hon väl ren en jänglig tonåring på vinglande ben. Åh, varför växer mina barn så fort? Snart dagas körkort, studenthippor och yrkesval, boet splittras och livet blir helt nytt igen. Kan inte nån hitta på ett sätt att konservera dem alla fyra i just den här underbara, kaotisktsöta stunden; Ada, Oskar, Aron och Lily?

Miss Lilys första långpromenad

New York

Vardag

Våra jul- och nyårsgäster har droppat av i små klasar. Om en timme kör jag farmor till Dulles och så har vi huset igen för oss själva. Inte så roligt som det kan låta. Vi, inte minst Lily, har vant oss vi att ha sällskap dygnet runt och nu känns det ganska tomt och ödsligt här hemma.

NY översteg alla mina förväntningar trots att jag var himla förkyld. På två dagar hinner man inte med så mycket men detta njöt vi av: MOMA där vi vandrade i timmar och såg underbar nutidskonst, I Puritani på Metropolitan och utställningen om immigration på Ellis Island. Och så flanerade vi planlöst runt i timmar mellan skyskraporna och runt Central Park.