När ödet i december 2005 vårdslöst kastade mig på andra sidan Atlanten revolterade jag vildsint och aggressivt mot allt från Safeways illaluktande fiskdiskar och tunna plastpåsar till Grand Old Party och George W. Bush. Igår när vi körde tillbaka mot McLean från flygfältet i Dulles där vi lämnat Susanna som återvände till Finland (snyft), slogs jag av insikten att det här konstiga landet är mitt hem nu. Att det är just här jag vill vara och ingen annanstans.
I morgon tar vardagen över. Tuomas flyger till Island för två dygn medan jag dechiffrerar Hagar Olssons dagböcker och fortsätter med mina studier i Amerikas historia tills nästa gäster anländer i slutet av veckan.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment