Kafferep

Om jag bortser ifrån Arons dagistant och en koreansk tandläkare så har jag inte umgåtts med en annan vuxen sen Tuomas åkte. Märkligt att vandra in och ut ur sitt eget inre i fast man helst skulle knacka på hos nån annan. Idag kände jag mig glad och sällskapssjuk och tog fram mina finaste kaffekoppar, de stora ryska koboltblå tekopparna som tas fram till fest ni vet, och bryggde skummande latte. Det kändes lämpigt att ordna kafferep för mig, Hagar och stackars Toya som vid det här laget verkligen ligger nära döden, jag tror vi blev uppiggade alla tre.

Ajjo, Mrs. Vanya berättade att Aron talar massor i skolan nu, engelska alltså, men tiger still så fort jag dyker upp i klassrummet. Spännande! Jag skulle så gärna tjuvlyssna, men hur? Igår fick jag ett mjukisdjur från McDonalds i morsdagspresent av honom, den hade han omsorgsfullt virat in i sina blå långkalsonger och tejpat ett fint kort på. Det stod grattis på födelsedagen, Aron på kortet. Sen åt vi Britatårta medan regnet skvalpade utanför och det var riktigt mysigt.