Hemma igen

Efter fem veckor i Finland utan Tuomas och nästan tre veckor i Kalifornien tillsammans med honom återvände vi hem till McLean natten mot söndag. Huset luktade övergivet. Bananflugorna hade byggt sig ett slott i den övergivna tomaten på diskbordet, trädgården liknade en regnskog och spindlarna hade tagit över nedre våningen.
Och ändå: en kär hemkomst.
Åtta veckor på resande fot fick mig att inse att det är de där små exklusiviteterna i vardagen som gäller. Mina egna dynor, min favoritkaffekopp, Giants French Roast Coffe, Whole Foods rågbröd och bokhyllornas lugnande inverkan på mina nerver. Och vår egen kära TVÄTTMASKIN, en sån romans vi haft sen jag återvände, det är knappt så jag hålls på benen efter den femte centrifugtrippen.
Annors finner jag föga nöje i hushållsarbetet, bara så ni vet.
Efter knappa fem timmars sömn forsatte en mindre utvilad men semesternöjd Tuomas till Lettland, vi andra har främst koncentrerat oss på att vara lata. Om två och en halv vecka börjar skolan. Det betyder ett mycket konkret slut på Tuomas och mitt liv som föräldrar till ett dagisbarn för då skumpar Aron iväg i en gul skolbuss till Chesterbrook Elementary.
(Plats för panikattack!)
Jag underhåller er med semesterfoton så fort det är tekniskt möjligt.