Saturday, February 04, 2006

Alltså

EN SÅN VECKA! Jag har börjat på en intensivkurs i engelska, 4 timmar fem dagar i veckan, främst för att refresh my memory vad gäller grammatiken men också för att kunna gå hemifrån på morgonen för att sedan återvända på eftermiddagen. Jag sitter i gott internationellt sällskap med superbra lärare och fem roliga kurskompisar men jag känner mig urlakad. Det bubblar och värker i hjärnan (vilken hjärna undrar jag ibland?). Jag har lagt mig senast klockan halv tie alla kvällar av pur grammatikalisk utmattning, oförmögen att få till stånd ett endaste mail eller en blogtext.

DET BÄSTA MED VECKAN är att Aron gjort en mental helomvändning och supertrivs plötsligt i skolan! På mångaden berättade Ms. Vonya att Aron för första gången sökt sig till de andra barnens sällskap och att han börjat upprepa ord som "there", "come" och talord. På morgonen springer han iväg till sina vänner och hinner knappt vinka av mig, på eftermiddagen plockar jag upp en glad pojke som berättar mig vilka nya ord han lärt sig och frågar vad det och det betyder på engelska.

NU SKALL JAG PYSSLA små hjärtan av lera tillsammans med Aron, det är ju Valentines day snart vilket festas stort i hans skola, som vi fäster med band i hans sammanlagt 24 vänkort åt klasskompisar och lärare...

5 comments:

mamma said...

I vår minus 20 graders kyla var det roligt att höra om Arons framsteg - tänk så snart han anpassat sig i sin nya miljö.Jur länge räcker din intensivkurs? Har du alls nån hjälp hemma? Tycker nog att det blir ganska kova juttu att sköta hemmet helt och damtidigt börja behärska engelskan eller är det amerikanskan? Kram hemmifrån

Mari said...

Kursen går i perioder på fyra veckor och jag har inte ännu bestämt mig för hur länge jag fortsätter. För på det här viset blir det ju ingen tid över för skrivandet. Dessutom har jag ju inga svårigheter i att kommunicera, jag babblar på som en pratkvarn närhelst jag får chans till det, medan mina kurskompisar är mer verbalt ovana. Men som sagt, jag sitter där främst för grammatikens och de "ultimata uttryckenas" skull för det är ju hur lätt som helst att tala dålig engelska!
Och nä: ingen hjälp hemma men vi klarar oss nog. Jag har nog i ärlighetens namn blivit erbjuden städhjälp men tackat nej för jag sparar hellre pengarna till nåt roligare som en resa... Framtiden visar om jag måste tänka om.
Kramar!

Mari said...

Ostimme valmiita kortteja, mutta meitä huvitti sadepäivänä askarrella joten teimme pieniä sydämiä jotka sitten kiinnitämme punaisella nauhalla kortteihin. Minulla on kroonisesti huono omatunto siitä, että askartelen Aronin kanssa niin paljon vähemmän kun mitä tein Adan ja Oskarin kanssa vastaavassa iässä. Siinä missä A & O piirsivät päivät pääksytysten Aronia pitää tuputtaa kynäilemään.

Anonymous said...

Yess!

Jag ser att anonyma nuförtiden får kommentera!

Jag är så glad för din skull Mari! Det låter hemskt bra med språkkursen (har just själv anmält mig till en 3-veckors dito i Spanien i sommar). Alltid inspirerande att träffa nya mänskor och att lära sig nya saker. Ett bra sätt att komma in i en ny kultur, på det hela taget (+ att man får egna vänner, samt en massa praktiska tips). Och aldrig kan man väl lära sig för mycket engelska dessutom... Min egen har rostat å det skamligaste -

Jenny

Mari said...

Hallå, Jenny! Som sagt; jag är så himla glad över att du kommer iväg till mojitosarnas lovade land. Och vakta postlåddan din, det är alla hjärtans dag snart och nåt är på kommande...