Vid det här laget har ni alla säkert fått läsa om massakern vid Virginia Tech där någon sköt blint runt sig och tog slutligen också sitt eget liv. När jag skriver det här har 32 offer dött och en handfull ligger i mer eller mindre kritiskt tillstånd på sjukhus.
Man behöver inte vara detektiv för att misstänkta att massakern tagit plats i en föreläsningssal med endast en ingång eller låsta dörrar. Två offer sköt han ihjäl ren på morgonen i en studentbostad på campuset.
Polisen ger inte ut detaljerad information innan alla anhöriga kontaktats och det är just tanken på dem som fick mig att gråta när jag hörde nyheten i radion. Offret kunde ha varit grannens pojke som kom in på VT för två år sen eller Oskars soccer coach Troy som studerar där, men som till all lycka skickade lugnande mejl åt vänner och bekanta på eftermiddagen. Ada har kramp i magen inför morgondagen för många av hennes skolkamrater har storasyskon som studerar vid VT.
Ironiskt att höra Virginias demokratsenator Webb beklaga incidenten i TV för samma man försvarar ju aggressivt och högljutt rätten att bära vapen i självförsvar. Men enligt statistiken används licensvapnen endast i liten grad för just det ändamålet, majoriteten av vapenbrukarna är självmördare eller inbrottstjuvar som kommit över vapnet och skjutit dess ägare för att kunna bättre koncentrera sig på sin verksamhet.
Ganska ynkliga känner vi oss för tillfället alltså, trots glädjen över att ha Ilse och Jussi här på besök.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)

2 comments:
Många stora kramar från trygga Finland,
vår eländiga regering känns som ett väldigt litet bekymmer i jämförelse. Hälsa alla barn, C.
Det händer så många hemska saker i världen varje dag, men då det sker i närheten och drabbar människor man känner blir det hela så mycket svårare att förstå. Hela incidenten är totalt chockande - man får hoppas att det äntligen skulle ske något vettigt med vapenpolitiken i USA!
Massor av tröstekramar till er allihopa, Kitta
Post a Comment