Vi lever loppan med Tuomas för som somliga av er vid det här laget märkt flög alla tre barn till Finland på söndagen (och klarade finfint att på egen hand att byta plan i NYC). Tack att ni frågar, vi har njutit skamlöst! Städat en gång var efter alla prylar på ett magiskt sätt hållits på plats utan att börja flacka runt på det där typiska sätter över alla plan och rum och våningar. Inga smutsiga tonårssockor i soffan när jag kryper upp i den på kvällen. Inga legon som borrar sig i fotsulan. Inga halvruttna äppelskrot på toaletten (ja, ni läste rätt). Inget kalsonghav utanför Arons klädskåp (han kan prova länge innan han hittar just de som passar dagens stämning). Jag bär en helt löjligt liten kasse med mat från butiken, använder chili i mängder så hundarna nyser, kokar fylld pasta som Ada hatar men fram för allt lagar jag mat i näpna små portioner vilket känns helt fantastiskt efter vårens militära mängder.
Och så är det faktiskt fint att det är tyst för en gångs skull. Det är nästan aldrig tyst hos oss. Jag älskar tystnad.
Hagar mår också utmärkt under rådande omständigheter. Vi befinner oss för tillfället i Viborg där Hagar gick i flickskola men snart, förhoppningsvis redan idag eller allra senast i morgon, blir hon student, genomgår en identitetskris och flyttar till Helsingfors.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment